Visar inlägg med etikett Funderingar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Funderingar. Visa alla inlägg

söndag 9 februari 2014

Ännu en vecka till enda

Så var helgen slut och därmed också veckan. Det har varit en bra vecka, första veckan på nya schemat och för min del var det väldigt bra. Nu återstår att se hur vecka nr. 2 på tvåveckorsschemat känns och sedan tar vi sportlov veckan efter det. Sönerna ser fram emot sportlovet av olika anledningar, de två äldsta åker på skidläger till Vemdalen, liiite avis är jag nog. Yngste sonen längtar efter ett brev, brevet som berättar om han antagits till musikklass eller inte....nervöst även för mamman :-)

Söndagseftermiddagar/kvällar är så sköna på något sätt, kan inte riktigt ta på vad det är, men antagligen är det en känsla av att nu har vi klarat av den här veckan och allt som var inplanerat, nu kan vi kollapsa i soffan innan nästa vecka drar igång.
Under kvällens "kollaps" och slösurfande tittade jag in på en blogg som heter Fru N hon har även en lite webbshop där hon säljer jättefina tavlor/trycksaker som hon gör själv. Där hittade jag den här, tycker den är helt fantastisk framför allt regeln: Låt mamma bajsa ifred
Måste bara köpa :-)
Kram Karin

tisdag 21 januari 2014

Januari börjar året!

För ett tag sedan sa en av mina vänner att januari är en sådan lång och tung månad. Veckorna efter jul-och nyårshelgen brukar kallas oxveckorna.......men NEJ! Så kan det väl inte vara.....

Det kan ju hända att jag är lite "partisk" eftersom jag fyller år i januari, men jag kan inte annat än att tycka om även denna månad. Och nu när allt är vintrigt och vitt och kölden nyper en i näsan då njuter jag i fulla drag, speciellt en dag som den här, när solen lyser och man kan ana att den börjar kämpa sig lite högre upp för varje dag.

Under den snölösa ledigheten över jul och nyår var det ju stört omöjligt att motivera sig till att sticka näsan utanför dörren. Gå ut och gunga och gräva i sandlådan var inget lockande alls, men nu längtar jag ut och luften är så frisk och skön att andas.

Men jag har ett annat favoritvinterväder också...SNÖSTORM eller kanske inte storm, men när det vräker ner snö och allt bara är vitt, vitt, vitt....jag njuter, framför allt inomhus, men sen är det lite spännande att köra bil i sådant väder också....GALEN? Ja antagligen, men sådan är jag.
Take it or leave it!
 Kram Karin

tisdag 15 oktober 2013

"Idag dör sommaren....

och det berör mig inte det minsta.
Träden är nakna precis som min själ
Du vet vem jag är "

Så lyder en del av en sång som jag tycker väldigt mycket om. Sången heter Höst och beskriver på ett sådant bra sätt den där känslan jag får på hösten och som jag tycker så mycket om.

Flera gånger när jag åkt på mina skjutsrundor senaste tiden har jag tänkt tanken att oktober är nog min favorit månad, i alla fall favorit-höstmånad. Och döm om min förvåning när jag härom kvällen satt och läste igenom mina blogginlägg från oktober 2012, där har jag också skrivit att oktober är min favorit bland höstmånaderna. Så då kan man väl nästan slå fast att det är så.

När jag och dottern var ute i trädgården och fick lite friskluft förra veckan hittade jag de här fina men farliga svamparna på vår gräsmatta.....säga vad man vill med de är allt ståtliga med sina röda hattar med vita prickar. Dottern var inte så intresserad av svamparna, hon ville bara sitta och åka runt i skottkärran.



Sången jag refererade till i början kommer från en skiva som heter "För hans skull" med Liza Hedström, som numer heter Liza Lundkvist. Skivan är från 1993 men den är väldigt bra med flera fina sånger som berör.
Kram Karin

onsdag 9 oktober 2013

....eller det sämsta

Idag är det precis en månad sedan förra inlägget. Tiden går och att hitta ens en liten stund till att blogga känns som överkurs just nu.
Jag skrev i ett tidigare inlägg att jag nu kombinerar det bästa av två världar...... Men lite perspektiv på det så kan man väl säga att det också medför det sämsta av två världar. Vardagen på förskolan är såklart fylld med en massa roliga och mysig möten med barn, men också ett evinnerligt tjatande, tillrättavisande, bytande av blöjor och på och av med kläder. När jag kommer hem är det nästan samma visa pluss att jag då även ska laga mat, förhöra läxor och inte minst skjutsa runt på killarna till deras olika aktiviteter.
Självklart kommer tankarna på om jag verkligen vill ha det så här.....
Är det värt eller ens klokt att jobba med andras barn och försöka fostra dem och låta andra människor ta hand om mitt barn. Visst är det bra med dagis/förskolan till en viss gräns, men mitt barn är ju mitt ansvar, min glädje, min sorg, min kärlek, mitt allt!
Förra fredagen skulle min man åka bort på jobb (han är annars ledig fredagar) så jag lämnade Linnéa kl. 8.15 på dagis och sedan hämtade jag henne 17.15 på eftermiddagen. Det var en engångsföretelese, tack och lov, men på mitt jobb har vi barn (i hennes ålder) som lämnas 07.00 och hämtas 17.00 varje dag!! Är det riktigt klokt? Antagligen finns det inget alternativ för den familjen, men är det så vi vill ha det i Sverige 2013?

"Att vara eller inte vara det är frågan?"

Tack för att jag fick skriva av mig......
Kram Karin

torsdag 8 augusti 2013

Jag har börjat jobba!

Nu har det hänt, det som jag haft sådan ågren för sedan i början av sommaren. När det slog mig i mitten av vår Gotlandssemester att det bara var två...TVÅ!! veckor kvar av en 22 månaders lång ledighet, då var det som värst. Men sakta men säkert vande jag mig vid tanken och när så dagen kom kändes det mest spännande och lite pirrigt.
Nu är det ju inget nytt jobb jag börjat på utan ett som jag hade jobbat på i c:a fem år innan ledigheten. Ändå är det lite läskigt.... och det kanske inte är så konstigt med tanke på att tre av mina kollegor slutat under tiden jag varit borta så nya kollegor var att vänta iallafall. Ganska mycket har också ändrat på avdelningen, nya dörrar har satts upp mellan rum, möbleringen var omgjord en massa nya bilder på väggarna, m.m, m.m. Och det är väl tur det, för tänk att komma tillbaka till något som ser exakt likadant ut som när man gick för två år sedan......DET hade varit en mardröm.

När jag satt i bilen på väg hem idag kändes allting väldigt vanligt som om tiden ändå kanske stått stilla ett tag, men så slog det mig att när jag kommer hem nu så finns det en ny liten underbar människa där som verkligen vittnar om att tiden inte stått still utan istället gått väldigt fort.

Jag är så tacksam och glad för min fina familj som jag fått tllbringa en fantastisk sommar med och jag är också glad att jag har ett jobb som känns meningsfullt.

Livet går vidare in i nästa fas och jag tänker inte försöka "fånga" det, jag kommer bara vilja försöka fylla dagarna med bra, roliga och meningsfulla saker som gör livet rikt!


Kram Karin

torsdag 13 juni 2013

Dag 1 Sommarlovet 2013

Kära bloggdagbok.....
Mina barn har sommarlov och jag jobbar på med mina blandade känslor. Först ut, en bra känsla av att slippa sätta klockan och jaga upp morgontrötta barn. Dock lite smolk i glädjebägaren när en grävmaskin drar igång för full maskin hos grannen prick kl. 07.00. Nästa känsla är en känsla av tomhet och saknad efter Joels fantastiska lärare som han haft i tre år. Livet går vidare och i höst blir det högstadiet och fotbollsklass för hans del. Det blir säkert bra, men "man vet vad man har och inte vad man får......" som man brukar säga.
Och så den där känslan av att föräldraledigheten rinner iväg....jag vet, jag vet...ska försöka släppa den och framförallt inte älta den här mer.

Försökte pigga upp mig med en koppkaffe och en bit Rabarber o Kardemummakaka (recept här) medan
lillan sov, gick så där. Tog till ett väl beprövat knep i stället och sydde klart en liten solklänning. Funkar alltid och helst ska det vara ett par avsnitt av radioprogrammet "På minuten" i lurarna. Då återvänder energin. Att sedan väcka dottern och hon är på ett strålande humör gör inte saken sämre.



Hoppas på ett jämnare känslotillstånd i morgon, men det ska visst blåsa en hel del och jag är inget stort fan av blåst. Måste fixa studentpresenter också, svårt, svårare, svårast...........

Karm Karin

tisdag 11 juni 2013

SOMMARLOV......!?

Sista nattningen innan det efterlängtade sommarlovet är här, imorgon slutar en 2:an, en 6:an och en 8:an. Visst är det härligt! Skönt att slippa tidiga morgnar och bara få ta dagarna som de kommer. Redan har vi fått smaka på sommarens sötma eftersom juni visat sig från sin allra bästa sida redan.

Men, det finns ett stor MEN också.....
Jag inser allt för tydligt att det här också är början på slutet. Slutet på en fantastiskt lång och härlig föräldraledighet, där jag fått lära känna den underbaraste lilla tjejen i hela världen. Idag var vi på besök på den förskola (dagis) där hon ska börja i höst. Det kändes jättebra och jag är säker på att hon kommer trivas. Hon var inte det minsta blyg utan for omkring och undersökte och tog för sig. Och precis som jag trodde var det under vilda protester jag fick ta henne i ett bestämt tag under armen när vi skulle hem.

Sommar ja..... Härliga, fina, vackra årstid som borde vara så kravlös och avkopplande, men som så ofta blir tvärtom. Det är så lätt att känna pressen på att det bör vara si eller så och borde vi inte göra det eller det.....alla andra gör ju.....
Det ska packas fräscha picknickkorgar med rutiga dukar och dras iväg ut och bada, det ska spelas minigolf, ätas glass, grillas med mera, med mera. Helst ska ju huset OCH trädgården vara tipptopp också ifall någon råkar komma på spontanbesök, vilket ju i och för sig är ganska ovanligt.

Men DÅ kommer de säkert, just DÅ när man INTE orkat plocka bort frukostdisken eftersom man var tvungen att försöka packa den där picknickkorgen samtidigt. Eller när man inte hunnit få fram dammsugaren efter att dottern burit in en hink med sand från sandlådan. ELLER inte kunnat klippa gräsmattan för att det nyss utspelades ett fullskaligt vattenkrig där så att allt är blött och det ligger hinkar överallt.....

Ja, ja, jag vet det är bara att tagga ner och blundande med näsan mot solen försöka skita i allt det där. Vissa dagar går det bra, att inte bry sig alltså, vissa dagar får jag panik. Men i det stora hela tycker jag väldigt bra om sommaren; om den inte är för varm......eller för regnig.....eller för mycket myggor, eller getingar, usch. Jag tycker inte heller om när den går för fort, för det gör den alltid......
I det här fallet skulle jag önska att det där" Carpe diem" skulle funka, men det är väl som vanligt att man jagar och jagar för att försöka fånga dagen!
Ett glatt och härligt sommarlov önskar jag nu er alla skolbarn, ta vara på sommaren för det är när man är barn som den är allra bäst!

Kram Karin


söndag 24 mars 2013

Livstecken!

Hej! Tänkte bara säga att jag lever och längtar efter mer tid. Tid för bloggande, för att sy, gå promenader, pyssla, baka, sjunga, träna, umgås med släkt och vänner, mysa med barnen och vara en fantastisk mamma! Ja, ni ser det går liksom inte ihop alltid......

På tal om livstecken så är det ju fantastiskt att våren är påväg trots den bitande kylan. Man kan tydligt se att knopparna börjar svälla på vårt lilla körsbärsträd och även grannens stora lärkträd börjar få knottriga grenar. Det är väl så att..."Det gör ont när knoppar brister, varför skulle annars våren tveka......" men så förfärligt ont kan det väl inte göra så våren behöver tveka så här länge.

Måste bara visa den finfina mössan jag sydde förra veckan. Jag hann inte att få med en Härmapa igår, men det här är en riktig "härmapa". En mössa som jag hade till mina grabbar, men som tyvärr blev alltför sliten för att sparas, har jag härmat och fixat till ett eget mönster på. Gå gärna in på Lilla L och beställ om du blir sugen 130 kr kostar den!
Många kramar 
//Karin

fredag 15 mars 2013

PMS?

Jag hade tänkt blogga igår kväll, men jag var på så dåligt humör så jag tror det var klokt att låta bli. Tänk så det kan bli, helt plötsligt bara pumpar adrenalinet och det råder nolltolerans i huvudet....kan det vara det berömda PMS kanske? Jag kan inte säga att jag märkt av det tidigare, men efter sista barnet är det nog så att jag kan se ett litet mönster. På sätt och vis kan det ju vara skönt för då vet man vad det beror på och man kan varna familjen i förväg.

Idag är det i alla fall bättre och det är städning som står på schemat. Efter alla sjukdomar som passerat huset så är det lite eftersatt. Min plan är att städa ganska ordentligt, men jag inser att det kommer att ta sin lilla tid....det finns nämligen en liten person här som vill hjälpa, men det får oftast motsatt effekt  :-) Men nu är kaffet urdrucket så det är väl bara att fatta dammtrasan igen då, innan det är dags för lunch.

Trevlig helg på er!!
Kram Karin

tisdag 12 mars 2013

Tack för en underbart vanlig dag!

Tänk att en helt vanligt tisdag kan kännas så harmonisk och skön. Men det kanske var just för att den var VANLIG som den kändes så.
När alla barn som skulle till skolan kommit iväg kunde jag och lilltjejen stöka runt hemma i egen takt. Plocka undan frukostdisken, sortera tvätten och sätta igång tvättmaskinen, spela lite på pianot, sätta sig i fåtöljen och blåsa på små klämda fingrar och titta i boken med mjaaauuu, vovvov och "mooorrrrr" (alla djur som inte är katt, hund eller ko säger så), dammsuga lite, vika lakan, ta en fika.....
Inga måste  måsten och så har det nog inte känts sedan ett par veckor innan sportlovet om jag inte minns fel. Och det är sådana dagar som allt flyter, ett inre lugn infinner sig och jag andas djupa livgivande andetag och inte bara "hålla mig vid liv"-kippanden.

Det höll på att bli lite krångel mitt på dagen. En reparatör skulle komma på förmiddagen för att kolla vår värmepump. Klockan 13.30 skulle David till tandläkaren så han kom hem i god tid så jag kunde skjutsa honom. Reparatören kom 13.00!!! 13.15 skulle vi behöva åka.....13.20 kom vi iväg och blev därför 5 min sena. Ja, ja det gick ju bra och dessutom fick jag en uppfriskande promenad med dottern medan tanden lagades.

På hemvägen skulle vi plocka upp Isak som blivit hämtad av mormor vid skolan. Där bjöds det på kaffe och semla, det gjorde ju inte dagen sämre precis.....
Den här bilden är tagen en söndag för ett
parveckor sedan när vi åt bakelser :-)

Så jag säger som Agnetha Fältskog:
"Tack för idag, tack för en underbar vanlig dag....."

Gode Gud, vad är klockan?
Över två..
Jag har somnat från tv:n igen..
Men tack för filmen, den var bra..
Tack ska du ha, Herre, Jarl Kulle beundrar jag..
Tack för idag, tack för en underbar vanlig dag..

Tusen tack, för att lunchkön var så kort idag
för då hann jag springa och köpa skorna som jag ville ha..
Tack ska du ha, Herre, dom passar mig riktigt bra..
Tack för idag, tack för en underbar vanlig dag..

Jag blev också glad för lappen från vår nya närbutik..
Där du gav mig tips om extrapris på kaffe..

Varje dag sker små under..
Men så lätt det är att ta dem för givna,
så lätt, att sitta nöjd och bara ta..
Tack ska du ha, Herre för allt jag har fått idag...
Tack för idag, tack för en underbar vanlig dag...

Gode Gud, det är sent nu..
Snart halv 3,
Men hurra det är lördag imorrn, och jag kan sova hela dan'
Tack ska du ha, Herre nu släcker vi du och jag..
Tack för idag, tack för en underbar vanlig dag..


Read more: http://artists.letssingit.com/agnetha-faltskog-lyrics-tack-for-en-underbar-vanlig-dag-d637txl#ixzz2NMnI0CJi
LetsSingIt - Your favorite Music Community 

måndag 11 mars 2013

Himmelsblå

De senaste dagarna har himmelen varit så härligt blå och jag har längtat ut i det vackra vårvädret. Trodde jag....det visade sig blåsa iskalla vindar och de senaste mornarna har termometern visat på måååånga minusgrader. Men efter en riktigt härlig vinter med snö sedan mitten av december är det väl ändå dags för vårvärmen att på riktigt ta ett stadigt grepp runt vårt land....lääängtar!! 
Jag har dragit mitt strå till stacken för idag åkte skidor, pjäxor, skridskor och hjälmar upp på vinden, alltid en början.

På tal om himmelsblå....
så har jag det här hemma, alldeles nära, på natten, på dagen, glada, ledsna, arga men mest av allt glada.... min underbara dotters vackra ögon!

Himmelen i min famn

Kram Karin


fredag 8 mars 2013

Rörigt, rörigt, men nu tar vi helg!!

Jaha nu är det helg igen då. Trots att det här har varit en rörig vecka på många sätt så har den gått fort.
Vad är det som varit rörigt då....jo veckan började med att dotter och far fick feber i måndags. Den varade som tur var bara den dagen, lite snorig näsa på lillan men förövrigt pigg. Efter fotbollstäningen i måndagskväll hade mellan sonen jääääteont i kroppen, träningsvärk?? På tisdagsmorgonen hade han fortfarande ont, ingen feber, men kunde inte äta eftersom han mådde illa. Veckan innan var ädlsta sonen hemma med magsjuka......så mellan sonen fick stanna hemma för säkerhets skull. Det var tur visade det sig, vid middagstid kräktes han första gången och med det kom även febern. Även onsdagen gick i magsjukanstecken för sonens del, övriga verkade må bra!

Mitt i allt det här är äldste sonen på PRAO och gör den på Kulturskolan vilket innebär att han i princip bara "jobbar" eftermiddagar och ska vara på lite olika skolor, så det blir en del tidapassande och skjutsar att ta hand om.

På torsdagen hade vi fått besked om att rättegången (som blivit inställd förra fredagen, läs mer om det här) skulle bli. Men torsdagsmorgon börjar med att maken dragit på sig feber igen och dessutom mådde han illa. Han går och lägger sig igen och sedan ser jag inte mer av honom på hela dagen, nästan. Mellansonen mår bättre och kan börja äta lite.
Jag får åka med David till tingsrätten. När vi sitter där och väntar kommer hans advokat förbi och säger att det blivit något fel, David ska inte vittna förrän om två veckor. Tingsrätten hade missat att skicka ut en ny kallelse till oss. Själva rättegången har börjat, men kommer att hålla på i flera dagar eftersom killarna har 10 olika åtal på sig med allt från rånförsök till grovt rån och grov misshandel, endast 16 år gamla.....tragiskt.

Lite våriga penséer från förra årets trädgårdsmässa!
Och så äntligen fredag....vågar nog tro att sjuklingarna piggat på sig så vi får en frisk helg. Även om jag inte har hunnit med någon städning idag så öppnade jag altandörren på vid gavel och släppte in lite vårsol/luft i huset. Rena lakan i alla sex sängar är också en bra start på utstädandet av sjukdomar ur huset.

Hoppas, hoppas att nästa vecka blir en "normal" vecka. Insåg också efter en titt i almanackan att om två veckor är det påskveckan......

Det var allt för ikväll, nu måste jag sova för imorgon bitti ska Joel (mellan sonen) vara på träningshelg med samling kl. 8.00!!!! Puh!
Kram Karin

måndag 4 mars 2013

Fånga dagen?

Som en del av er kanske redan hört så är jag inget stort fan av uttrycket Carpe diem eller fånga dagen som vi säger på svenska. Jag tycker det låter stressigt och kravfullt. Såklart förstår jag vad uttrycket betyder och att meningen med det är ungefär "Ta vara på dagen".
Jag önskar verkligen att jag kunde ta vara på dagarna, men som läget är nu känns det mer som att jag jagar dagarna för att komma ifatt....eller kanske för att fånga dem.

Men nu börjar våren ta för sig mer och mer och den är väldigt välkommen. Precis som ljuset...det är så härligt att gå upp på morgonen och se att det redan ljusnat ute. Även om vi fortfarande har fullt med snö på gräsmattan kan man  hitta små vårtecken överallt. Bara en sådan sak som att det är torrt och snöfritt på vägen in till stan....härligt!





Härliga vårbilder från 2011...snart, snart är vi där!!

Strunta nu i att försöka jaga ifatt dagarna, ta vara på dem istället och fyll dem med bra och värdefulla saker!
Kram Karin

lördag 9 februari 2013

Insnöad....på gradiner

Tänk vad man kan bli insnöad inte bara av allt det vita som ramlar ner från himlen utan också i tanken. Efter jul ville jag ha nya fräscha gardiner i köket. Jag gick till tygaffären och föll såklart för ett rosa/lila tyg med vita prickar.......sen var frågan om det skulle bli för mycket att ha det i alla fönster i köket? Jag valde därför att ta ett annat tyg också, ett väldigt fint med stora blommor och i matchande färger. Gardinerna blev sydda och öljetter i tryckta...det blev så fint!
Men så hängde jag upp dem.....och sovrumskänslan infann sig omedelbart. Kanske för att det var mörkt ute? Var det lampan...jag provade en annan och en annan till, nej det blev inte bättre. Jag byte krukväxt...! Nej då inte det heller hjälpte.
Jag gav den tid, det kanske bara var en vanesak. Nästan en månad fick den, sedan gav jag upp. Jag återvände till tygaffären och köpte mer prickigt (var väldigt nöjd med gardinen vid "diskbänksfönstret")
Så fick det bli...fram med symaskinen och öljetterna igen och se där nu har jag fått tillbaka mitt kök igen. Skönt att slippa sitta och reta sig varje måltid.
Vad hände med de blommiga gardinerna då? Jo de är ju superfina så jag ville gärna ha dem någonstans. Det fick bli fönstret i arbetsrummet...där passar de perfekt och ingen sovrumskänsla där inte...konstigt!

Kram Karin

onsdag 19 december 2012

Upp o ner som en bergodalbana!

Jag säger då det...vad olika dagar kan vara. I går   MÅNDAGEN 17 DEC.   fyllde vår lilla tjej 1 år!! Det var så mysigt att gå in och sjunga för henne på morgonen. Hon låg fortfarande och sov när vi kom in och jag har nog aldrig sett någon så yrvaken och förvånad som när hon vaknade - lilla sötnosen  :-)














Vi tog henne till vår säng och var så uppspelt och lycklig så hon bara satt och hoppade. Hon blev också glad för sina presenter, en docka, en egen fjärrkontroll och en lära-gå-vagn.

Så långt...allt väl, mer berg än dal.
Ja, förmiddagen ägnade jag och födelsedagsbarnet åt att shoppa julklappar och mat. Humöret på topp! Enda smolket i bägaren än så länge den här dagen var väl det deppiga vädret....slask, blask, tö och regn i luften...bläää. Men sedan när vi kommit hem så började det sakta men säkert bära av neråt i dalen. Alldeles för många bollar i luften gjorde att jag inte fick något gjort, samtidigt började magen kännas olustig....bläää igen! För att på något sätt piska upp julstämningen så åkte jag och Isak och köpte julgran...regnigt och deppigt....vid andra stället vi besökte hittade vi ganska fina granar. Tillslut valde vi mellan två, men eftersom den ena hade en stam som liknade ett C så fick det bli den andra. PÅ hemvägen kände jag att...den nog inte var så speciellt fin, men Isak var med och valde så den får det bli. Vi kom hem och jag besökte toan för sjuttioelfte gången kändes inte bra. Tänkte sätta mig och göra färdigt ett programblad till kyrkan....då är datorladdsladden trasig, alltså ingen dator på hela kvällen och inget programblad. Det var ju bara måndagkväll jag hade tid över för att hinna få det klart i tid. BLÄÄÄÄ!!
Tisdag då!? Det börjar lite stressigt eftersom äldsta sonen skulle börja tidigare än vanligt och han glömt säga det. Alla kom i tid (tror jag). Blev sedan sen iväg till frissan, men kom precis tid. Därefter gick det bara uppåt igen i bergodalbanan....en lyckad julklappsshoppingrunda, med inköp av ny laddsladd mycket bland annat. Sedan gick det som en dans att fixa färdigt programblad m.m. så nu är jag nog på banan igen. Och magen känns bättre, tack o lov!

Tårta då? Klart vi åt tårta, men det gjorde vi redan i lördags när släkten kom och firade vår fina 1-åring!
 
Kram Karin

fredag 7 december 2012

Bak-förkläde fram!

Den 7:e är här, en fredag som gått i städningens tecken. Ni som är mina FB-vänner vet att jag beklagade mig angående en bomb som måste ha briserat här hemma utan att jag hört det. För hjälp så det såg ut. Men nu är det städat och fint och lillan behagade somna lagom till golvtvättningen så den fick jag klara av på egen hand (skönt)


Det plingade på dörren också idag. Utanför stod söta lilla Julia med ett fint rosa brev/paket. Jag visste vad det var, det här fina förklädet som hennes mamma auktionerade ut på sin blogg Kämpa by JP för ett par dagar sedan. Pengarna går oavkortat till Julias insamling på Barncanserfonden och jag är gärna med och bidrar till den. Julia drabbades av leukemi när hon var 2 år. Att på, iallafall ganska, nära håll se vad denna fruktansvärda sjukdom för med sig lämnar ingen oberörd. I samband med att auktionen avslutades skrev Julias mamma så fint om mig....jag blev både rörd, lite generad men mest glad för hennes fina ord. Läs gärna själv HÄR! (man kan behöva rulla upp lite på sidan)

En sådan bra idé att använda en gammal avlagd jeansbak till ett förkläde. Det blir onekligen en ganska rolig effekt när man har det på sig  :-)

Tack för det!!
Kram Karin

måndag 26 november 2012

Hurra!

I somras bestämde jag att när skolan börjar, den 20 augusti, ska jag börja min resa neråt på viktkurvan. Lillan hade hunnit bli åtta månader och jag slutade amma i samma veva, så nu kändes det som att det verkligen var dags att komma tillbaka till vikten jag hade innan jag blev gravid. Det var inte jättemånga kilon som skulle bort, men tillräckligt många för att ta tag i det seriöst. Sagt och gjort, jag återupptog ett gammalt medlemskap hos Viktväktarna on line och körde igång. Minst 8 kg var målet, men gärna 10....

Och nu idag, 3 månader senare, sprängde jag 10 kg vallen :-)

Jag var ganska förvånad eftersom jag inte alls tänkte bantning när vi var på vår resa (vågade inte väga mig när vi kom hem utan väntade en vecka). Och förra veckan blev det lite extra fikande och inte så mycket orka att räkna poäng, ändå hade jag gått ner 0,8 kg!
Så nu har jag rest tillbaka ner till utgångsläget.....det är så skönt och jag måste säga att Viktväktarna verkligen har en metod som tilltalar mig. Man kan i princip äta vad man vill, men man lär sig att göra smarta val.
Nu skulle jag bara vilja bli av med putmagen, så det är väl ännu mer träning som gäller. Magen har ju blivit rejält uttöjd av fyra graviditeter och stora bebisar har det varit varje gång: 3910g, 4410g, 4010g, 3735g.


Ja, ja,  jag vet att det är i-landsproblem....men jag vill må bra och det gör jag nu  :-)

Kram Kram// Karin

onsdag 17 oktober 2012

Andra änden....

Tänk så konstigt det är, att man fastnar i vanor och rutiner även om man inte måste. Ta till exempel min dammsugning.....hur jag än gör så hinner jag bara till ett visst ställe. Jag låter dammsugaren stå där för "jag ska ju ta resten sedan"! Och där har den nu stått sedan i fredags........ det var likadant förra veckan. *Suck*
Beklagade mig för min mor härom dagen som klokt nog föreslog att jag skulle börja i andra änden  :-)
Äldsta sonens och lillskruttans skor  :-)

Idag blev det lite som att "börja i andra änden". Höll som bäst på med morgonbestyren och hade kommit till att klä på lillan när det ringde på dörren. Där stod en god vän och granne med sin lille pojk och frågade om vi ville följa med på promenad.
Klart vi ville!
Klädde på lillan och gav oss iväg. Kvar hemma var ett normalt mogonstök, frukostdisk mm. I vanliga fall skulle jag fixat disken och plockat en stund innan jag gått iväg.
När jag kom hem sov lillan och jag blundade hårt för att inte se den överfulla diskbänken....istället tog jag fram symaskinen. Jag brukar vara ganska noga med att fixa det där "tråkiga" innan jag tar fram den, men inte idag......idag började jag andra ändan!

Och ska jag vara ärlig så var det ganska skönt!

Kram Karin